Klassamhället på MySpace och Facebook

danah boyd skriver om hur amerikanska tonåringar återskapar klassamhället på MySpace och Facebook. Den senare, med sina kopplingar till collegevärlden, väljs i första hand av vad hon kallar de hegemoniska tonåringarna medan MySpace allt mer blir en sajt för arbetarklassungdomar och andra som inte uppfyller medel- och överklassens normer. Det är en intressant artikel även om det väl egentligen knappast borde förvåna någon att klasskillnader uppstår även här. Däremot så tydliggör utveckligen klassmekanismerna bra eftersom det är förändringar vi kan se just nu. Så länge sajterna för socialt nätverkande var ett fenomen förbehållet en mindre grupp fanns de sociala skillnaderna mest mellan de som använde dem respektive de som inte använde någon alls. När de sedan växte och nu omfattar en majoritet av amerikanska ungdomar så utkristalliseras mönster och hårdbevakade sociala gränser. Den välanpassade medelklassen flyr från MySpace-profilernas blinkande dåliga smak till Facebooks sobra karriärsinriktade värld. Den anonymitetens gränsöverskridande som internet borde kunna möjliggöra, får ge vika för samma gamla hopplösa klassindelningar som alltid.

I Sverige har väl Facebook ännu inte slagit, så MySpace fångar fortfarande upp en bredd av ungdomar. Själv finns jag inte på facebook, men de inbjudningar dit jag fått via mail har alltid kommit från vänner med gedigna universitetsutbildningar, gärna i flera generationer bakåt. Min grupp. Å andra sidan kanske den svenska medelklassen har ett större och mer s.k. alternativt musikintresse än den amerikanska dito. Det skulle tala för MySpace istället för det torra Facebook. I slutändan gör det väl egentligen varken till eller från, man håller sig ju hur som helst mest till sina egna nätverk, oavsett vilka andra som lever där bredvid en på samma server. Möjligen att MySpace är aningen bättre där, med åtminstone en viss chans att få kontakt med helt nya människor.

Ett intressant sidospår i boyds artikel är om hur den amerikanska militären för en månad sedan blockerade MySpace från sina datorer, t ex de som används av soldaterna i Irak. Soldaterna kommer ju från den outbildade arbetarklassen och använder alltså MySpace. boyd misstänker att blockeringen var ett drag för att hindra dessa soldater från att sprida sitt ökade tvivel på kriget till sina vänner i den outbildade arbetsklassen hemma i USA och på så sätt försvåra nyrekryteringen. Facebook däremot används mest av officerarna. Det är fortfarande tillåtet.

Andra bloggar om: klass, myspace, facebook, danah boyd

Natur med individer och historia

Underbara Kunskapskanalen sände igår Fladdermössens paradis, ett program jag inte såg så mycket mer av än eftertexterna men de var de bästa på länge. Bredvid namnen på skaparna av programmet visades i tur och ordning porträtt på ett tiotal tropiska fladdermusarter. De var så himla vackra, fula, paranta, skräckinjagande, tjusiga och framför allt personliga. Bilderna var tagna i halvprofil visandes de håriga mössen från bröstet och uppåt vilket gjorde att de verkligen såg ut som individer. Som kungaporträtt. Det fanns något kittlande i det där. Det läderlappskt monstruösa som ändå var så personligt mänskligt. Någon med stor uppnäsa, någon med tjurnacke och huggtänder, en annan med tunna öron och väna ögon. Vilda djur som individer. Det får mig att tänka på www.myskoxe.se och deras redogörelse för den svenska myskoxstammen. Det speciella med svenska myskoxar är att de är så få och på så sätt blir individer. Här kan man klicka sig runt bland myskoxarna Kari, Nils, Ulrika, Kjell och Åsfrid. T ex kan man läsa att den senare föddes 1968 och var med när flocken vandrade över från Norge till Sverige i början av 70-talet, att hon var en av ledargestalterna med vackert svängda horn och att hon gick bort under våren 1987. Att skriva in ett vilt djur i historien, med födelseår och dödsår och utvandringen till Sverige, det är ett så vackert kategorifel att jag blir alldeles till mig. Att plötsligt visa hur den vilda naturen har individer, historiska händelser och historiska eror som kommit och gått.

Plattan ikväll kl 18!

Demonstrera för mänskliga rättigheter och mot avvisningen av Lutfur Rahman ikväll onsdag 20/6 kl 18 på Sergels torg, Stockholm.

Aktivister från Ingen människa är illegal stoppade i måndags deportationen av Lutfur Rahman. Protesterna arbetades fram i samråd med honom och gick ut på att ge information om situationen till flygbolaget, passagerarna och piloten på det flyg som skulle flyga honom tillbaka till det Bangladesh där han riskerar tortyr. Piloten vägrade då flyga med Rahman ombord och han är nu tillbaka på förvaret i Märsta. Hans fall är ju inte på något sätt löst men han har vunnit mer tid. Dessutom uppmärksammar aktionen alla de tvångsdeportationer som är en del av grunden för vårat system av med våld slutna stater. Det är en värld av förvar, gömda, asylrättsbrott och statligt våld som finns här överallt men som de flesta människor aldrig behöver se. Vilka är med på ditt flyg nästa gång du åker på semester? Är alla där frivilligt eller sitter någon där lite undandskymd, i handfängsel och drogad av lugnande medel? All heder åt piloten på Thai Airways.

Läs mer om aktionen på Yelah. Och så den klassiska Deportation Class från den tyska antideportationskampanjen.

Andra bloggar om: Ingen människa är illegal, deporationer, Lutfur Rahman

Kapitalets flexibla samvete

Reinfeldt försäkrar att han i samtalen med Kinas president Hu Jintao har framfört att ”vi tycker väldigt mycket om mänskliga rättigheter”. Och ännu mer om pengar, frestas man tillägga.

Abortera fosterlandet!

Tre saker om nationaldagen:

1. Varför var inte hela Stockholm i Vasastan och visade vad de tycker om den nazistiska ”Folkets march”? Somliga soffligger med hänvisning till att nazismen inte är något hot idag, att de knappast kommer lyckas ta makten. Men det är inte eventuellt maktövertagande som är poängen. Oavsett vad man tror om risken för parlamentariskt inflytande så utgör varje enskild nazist ett hot. De är inte någon småunken främlingsfientlighet vi talar om här utan om bl a Nationalsocialistisk front – de är nazister och de demonstrerar för nazism. Oavsett om de någonsin blir någon inflytelserik grupp så är tusen nazister lika med tusen kringvandrande våldshot för de med fel utseende, fel sexualitet, fel åsikter. Att nazism handlar om manlighet och styrka gör dessutom deras parader så tacksamma att störa. Om vi är tillräckligt många motdemonstranter som hånar, stör och blockerar deras parader så försvinner poängen med att vara nazist: känslan av makt, styrkan, de räta ledens skönhet, osv.

2. DN har en både absurd och intressant ”rapportering” från den nazistiska marchen och motdemonstrationerna. Enligt DN var vi motdemonstranter ”utklädda till solbadare” för att kunna ta oss förbi polisen. Det är en analys som bara blir begriplig om man först har antagit att alla som protesterar mot nazister på något sätt bär svarta huvor från födseln. Dvs, om jag är motdemonstrant betyder det enligt DN att min icke-aktivistiga somriga klädstil (med varken svart huvtröja eller maskering) är att betrakta som en utklädnad. Icke-maskering som maskering – vad säger maskeringsförbudet om det? Möjligheten att de flesta av oss som var där aldrig någonsin bär maskering eller ens aktivistklichékläder, varken till vardags, fest eller demonstration, passar ju inte in i den mediala lika-goda-kålsupare-berättelsen om fascister och antifascister, så det kunde inte DN föreställa sig som förklaring till att vi inte såg ut som väntat.

3. Jorden tillhör alla! Riv alla murar! Abortera fosterlandet!