Ilska och sorg. Igår brann kulturhuset Cyklopen ned. Det fantastiska brokigt ihopsnickrade containerslottet, icke-auktoritärt och oberoende, Högdalens pärla. Allt talar för att det är nassarna som gjort det.
Jag börjar nästan gråta när jag tänker på allt det arbete som lagts ned och allt det Cyklopen symboliserar som nu har atackerats. Men sen finns det en annan sorg där också. En sorg och rädsla för allt som det här kan komma innebära. Risken är stor att allt fler inom de rödsvarta rörelser som har haft cyklopen som ett hem nu kommer att förtvivlas, sluta sig och välja våldet. Nazisterna svarar på samma sätt och det hela eskalerar bortom kontroll. De som inte tror på våld känner sig snart inte längre hemma i rörelsen och drar sig undan. De som är kvar gräver sig djupare och djupare ned i symbiosen med motståndarna. Möjligheterna minskar ännu mer att formera det breda folkliga motstånd som är nödvändigt för att motarbeta nazismen på riktigt.
Det är den 30 november idag. Om en vecka är det Salem. NSF nystartar som ”Folkfronten”. Jag tänker på 90-talets brinnande flyktingförläggningar och det hela känns väldigt, väldigt dåligt.
Men! Cyklopen står för ett konstruktivt motstånd, att helt konkret och tålamodskrävande bygga ett hem. Fram med svetsen, sågarna och plank – vi fortstätter!
Stöd återuppbyggnaden på pg. 1607552-5. Manifestation vid Sergelsgatan början, typ Plattan, alldeles strax (30/11) kl 16. Och sen på lördag 6 december, kl 12:00 i Salem C. Vi ses!
Andra om cyklopen, nazister, antifascism, 30 november. Andrea Doria, Proletärbella.
Jag hade helt klart ställt upp på demonstrationen om jag bodde i närheten av Stockholm. Har googlat och hittar aldrig någonting i Östergötland förrän det är för sent.
Allt mitt stöd till er som kan hjälpa.
Skitprat.